Promenader är grejen

Finns det nåt bättre än att få komma ut i friska luften och dessutom få röra sig på kuppen?  Efter en promenad är man fulltankad med ny energi, speciellt härligt är det att bo på landet nära skog, mark och hav. Rekreation deluxe säger jag bara.

När det är ruggiga dagar blir det lätt att man fastnar inomhus fastän man vet att man skulle må bättre av att komma ut. En sån dag var det i förmiddags, men som tur var hade jag och O bestämt promenadsällskap med min vän Malin och hennes som G, och då fanns det alltså ingen återvändo. 

Nu på eftermiddagen skiftades vädret totalt om och solen tittade äntligen fram. Då var det bara att gå ut för att få lapa lite sol, det gäller att passa på :). 

Härliga sol och härliga vik, såna här dagar kunde man inte bo bättre :)

Premiärat

Idag har O premiäråkt kundvagn, bebis tyckte det var kul- mamman tyckte det var obehagligt deluxe. 

Vadan detta? Du kanske tänker att bebisen verkar ju sitta bra? Jo det må så vara MEN man vet aldrig med denna lilla tjej, hon tycks va stabil men så rätt som det är kan hon vingla till. Och det finns INGA sidostöd på sittdelen på kundvagnen, vad är grejen med det egentligen??

Bortsett från detta så är det sjukt smidigt att hon kan sitta i kundvagnen, man slipper kånka runt på babyskyddet eller bärselen. 

Blev en snabbhandling idag, eftersom jag inte vågade släppa lillan ur sikte. Nåja kanske både mamman och dottern kommer att vänja sig med kundvagnen framöver: dottern att sitta stabilt (inte lätt säga det åt henne dock ;)) och mamman att inse att det nog inte är någon fara. 

Adrenalinet som uppstår...

...när man vaknar vid sex-tiden på morgonen och dottern inte ligger bredvid oss i sängen, där vi lade henne när hon somnade vid elva tiden igår kväll. Hittar henne efter någon sekund, nere vid fotändan med huvudet neråt. Hon låg därnere och sussade och hade alltså vänt sig om i sängen och ålat sig neråt och var endast någon millimeter från att ramla ur sängen (sjukt läskigt). Känner mig sjukt tacksam att jag vaknade och märkte detta, annars hade hon  troligen ramlat ur sängen och slagit sig (usch så hemskt). Fångade upp henne och lade henne tillrätta igen mellan oss och bullade upp mängder av kuddar nedanför henne så att inte samma sak skulle upprepas. Spontana tanken just nu: nu är det allt dags att hon på allvar lär sig sova i sin egen säng igen, trots att man lägger kuddhinder så vet man ju inte om hon lär sig kräla över dem. 

Att somna i egen säng funkar däremot inte, utan då får vi börja få henne att somna i vår säng och sedan lyfta över henne till spjälisen efter en stund. Allra bäst somnar hon i vagnen, man vet att hon sover riktigt djupt och göttigt när hon har händerna upp ovanför huvudet som hon har nedan.

Krångliga kvällar, men ljuvliga nätter

Ursäkta för dålig uppdatering på bloggen, måste till att skärpa mig. Ofta har jag ju bloggat på kvällarna efter att O har lagt sig för kvällen, men nu de senaste kvällarna har hon inte velat somna för natten förrän sent (läs efter elva). Egentid har alltså inte existerat på sistone.  Just nu är karln uppe och försöker, så då passar jag på att skriva några rader. Stor eloge till dem som är ensam med en bebis, fattar inte hur en hade klarat av allt själv? Så otroligt skönt att kunna bytas av när saker är lite struligare.

Om man ska se ur den positiva vinkeln, så har en strulig kväll istället inneburit att hon sovit hela natten. De senaste nätterna ändå till klockan 09.30 (!!!), vilket är otroligt lyxigt. Men man ser ju att hon är trött på kvällarna, bara att hon har svårt att komma till ro. Det är bara kämpa på och försöka att hitta någon bättre fungerande läggningsrutin. Nä nu ska jag passa på att vila lite i soffan och slötitta lite på tv och hoppas att karln får dottern att sova, innan det (snart) är dags att lägga sig.

Fredagsledig far

Jag och O har nu fått turen och lyxen att få ha pappan hemma hela tre av sju dagar i veckan. Pappan har nämligen börjat vara pappaledig på fredagar, vilket innebär att vi numera har långhelger tillsammans, vilket tokgillas! Detta innebär alltså mer tid för mys, bus, promenader och andra härliga familjeaktiviteter. Imorgon väntar förhoppningsvis sovmorgon (vilket förstås O sätter agendan för), hemmafix och kanske en liten shoppingtripp till Hudiksvall.

Bild från i somras på kärleken och O

Bebissim

Under hösten har måndagar inneburit bebissim i Iggesund (cirka 30 minuters färd söderut) vilket vi har varit väldans nöjda med. Enda nackdelen har varit att det hållt till i bebispoolen (stort minus), man har alltså som vuxen behövt stå på knä och kanske inte kunnat varit sådär jätterörlig på ett smidigt sätt (på många andra ställen är det höj och sänkbar pool, så man kan stå upp).

Bebissimmet håller på 30 minuter, vilket jag först tänkte skulle vara på tok för kort men det visade sig nästan vara aningen länge. Det är så mycket nya intryck och ansträngning för de små att plaska runt, vissa gånger har jag varit tvungna att gå upp med O tidigare, eftersom hon tyckt sig få nog (vilket ofta har hängt på hur hon har sovit under dagen).

Under hösten har vi bland annat lärt oss olika grepp (att hålla i O) när hon ska simma, O har fått vattenvana, sjungit sånger (namnsången "skruttelutteli" är O's absoluta favorit), simmat i badring och tränat fått vatten över huvudet. Idag var det sista gången och vi missade det tyvärr, på grund av sjuk bebis. O hade natten mellan sön/mån och nu under dagen haft feber (stackarn). Hade tänkt ta lite simbilder idag, men så blev det ju inte. Trots att bebissimmet är över, ska vi ändå försöka hänga lite på badhus men på egenhand, både för att upprätthålla/få in simvanan och för att O verkligen älskar att bada (som hon hatade som nyfödd). 

Istället för en badbild bjussar jag på en bild från gårdagen, då O fyllde sju månader. Detta firades med att premiära med knäckebrödmacka hemma hos farmor och farfar. Hon älskade verkligen knäckemackan och satt och sög och sög i godan ro tills hon nästan höll på att sätta en smula i halsen. Snacka om att man agerar snabbt (blir ju livrädd), och ryckte åt oss mackan på nolltid, vilket medförde en besviken liten tjej (som inte förstod att det kunde vara farligt få i halsen). MEN det gick bra och biten for ut (puh...). Om ni ska prova hemma gör det med stor uppsikt på bebis (hett tips!!!).

Bebisfri dejt

Idag åkte jag och karln på dejt på tu man hand, dagens mål var dagspa på Spa Vida Vyer på Södra Berget. Detta hade pappan faktiskt fått i födelsedagspresent av O när han fyllde år i juli, för att få ny energi till att vara en pigg och glad pappa. Tanken var då att detta skulle ske redan i augusti, men så kom dop, hussysslor och livet emellan. Men bättre sent än aldrig. Det var vår andra dejt, sedan O föddes för exakt sju månader sedan (schyssta föräldrar som drog iväg på O's månadsdag ;)).

Men det var inte så synd om bebisen som hade tur att få bli barnvaktad av två nöjda farföräldrar som var glada att få rå om O. Vi kunde riktigt koppla av eftersom vi visste att hon skulle få all den uppmärksamhet (och lite till) hon önskade hemma hos dem. Var väldigt härligt och nödvändigt att vi fick komma iväg på lite ensamtid, att bara rå om varandra och kunna prata om allt och inget (givetvis blev det endel snack om O också, svårt att komma ifrån). 

Detta var verkligen lyx i vardagen och balsam för själen för två trötta och slitna småbarnsföräldrar. Dock kan jag inte direkt påstå att vi är piggare efter fyra timmar i varma bad och olika bastu, men var verkligen en härlig och behövlig dag. Men ack vad vi saknade bebisen i slutet och leendet som man möttes av när vi kom hem igen, var obetalbar. Tänka sig att man har turen att ha världens bästa, finaste och underbaraste dotter.

Två trötta föräldrar i bilen på väg till spa

Mellan bad och bastubadandet blev det lite häng i sköna relaxfåtöljer 

Ingick lunch i priset, laxgryta stod på dagens meny

Flåsigt värre

Ikväll lurade Josefin med mig på Bodypump, herregud (!!!) säger jag bara. Galet jobbigt, svettigt och flåsigt som tusan och inte hade jag några anmärkningsvärt tunga vikter (läs knappt några alls). Mina armar och ben känns som spagetti och träningsvärken börjar redan komma krypande. Den stora frågan är om jag kommer att komma upp ur sängen imorgon? Kvällens pass var första gruppträningspasset sedan graviditeten och O kom till, kanske inte bästa alternativet att välja det hårdaste av dem alla? Återstår väl att se, men jag befarar smärta. Trots jobbigheter var det riktigt roligt och det känns skönt att vara igång, nu gäller det bara att fortsätta vilket är en utmaning i sig. Är dock tur att någon peppar en att fara (vilket Josefin är väldans bra på). 

Ändrade sovrutiner

När man väl tror att man har en rutin härhemma, så ändras den illa kvickt. Exempelvis så har O på sistone (läs senaste veckan), haft svårt att komma till ro vid sängdags. I vanliga fall brukar hon slockna vid halv sju-sju tiden, men nu har hon blivit så intresserad av allt som är runt omkring att hon istället för att sova, "snackar" för fullt samtidigt som hon ligger och rullar runt i sängen. Kvällströttheten har dock inte försvunnit, hon är minst lika trött fortfarande.  Skillnaden är snarare att hon kämpar och kämpar för att hålla ögonen öppna, annars kan man ju missa något roligt (vem kan klandra det egentligen!?)

Senaste dagarna har nattningarna tagit cirka 2,5-3 h och man har fått springa upp och ner för trappen (sovrummet är en våning upp) till en liten gråtande tjej. Ibland tar man ner henne en stund och sitter och myser i soffan framför något barnprogram (Stadens hjältar är en favorit) eller något program som vi tittar på.  Efter ett tag börjar hon gnugga sig i ögonen och då försöker man att söva igen- utan succé. Och så rullar kvällen på sådär, tills hon övertrött deluxe somnar helt utmattad.  Tar lite på krafterna sådana kvällar, men tur att hon är söt, go och blir så enormt glad av henne i alla fall, så man kan överleva en lite besvärligare kvällsperiod.

Tjej som inte har tid att sova

Det där med att vara nyttig

Har ju som jag tidigare nämnt försökt att dra ner på sötsaker, vilket ibland kan gå sisådär. Det där med att ha en onyttig dag i veckan, fungerar inte alltid har det visat sig. Ett bra exempel på detta är när man som idag fick spontanbesök av min relativt nyfunna vän Sofia och hennes dotter, som hade med sig hembakta bullar- då är det svårt att säga nej. Däremot har jag inte ätit en enda godis sedan jag bestämde mig för att börja vara mer hälsosam, kanske är det så att det är lättare när man har total förbud (som jag har mot godis) än när man får äta en viss sak ibland (som jag har med fika). Men annars så har jag försök att hitta lite nyttigare alternativ, då det är som svårast att motstå sötsuget. Igår provade jag att baka en glutenfri morotskaka utan vanligt socker, som jag hittade i boken "Hälsosam familj på 30 dagar" som jag fick av min kära vän Jennie i födelsedagspresent.

Kakan tycker jag blev ganska god faktiskt (givetvis inte lika gott som vanligt fikabröd) men absolut ett bra alternativ då man är fikasugen. Smaken var lite annorlunda än vad jag var van vid, med en grövre smak på kakan och en lite syrligare topping. Karln gillade inte den, men svärisarna (och jag) åt med gott mod. Vill du prova kakan själv, finner du receptet nedan.

Glutenfri morotskaka 

• 4 ägg
• 2 dl sukrin (tog istället 1 dl honung)
• 3 dl mandelmjöl (tog istället 1,5 dl mandelmjöl och 1,5 dl kokosmjöl)
• 2 tsk kanel
• 1 tsk salt
• 2 tsk bikarbonat
• 1 tsk vaniljpulver
• 5 dl rivna morötter
• 1 dl kokosfett
• 50 g smält smör
• 1 dl hackade valnötter och mandlar   

Toppingen

• 200 g philadelphiaost
• 1 dl créme fraiche 
• 1/2 dl sukrin (tog istället lite agavesirap och lite vaniljpulver)
• 50 gram valnötter 
• 1 kiwi (uteslöt jag)

Gör såhär:

1. Sätt ugnen på 200 grader
2. Vispa ägg och sukrin fluffigt 
3. Tillsätt resterande ingredienser och häll smet i smord springform med löstagbar kant (använde smör och kokos istället för ströbröd).
4. Grädda i nedre delen av ugnen i ca 40 min (hade kortare tid).
5. Stälp upp kakan och låt svalna
6. Blanda philadelphiaosten med créme fraishe och rör i sukrin. 
7. Fördela toppingen på kakan och gör mönster av en gaffel. Toppa med valnötter och skivad kiwi.  

Hur motstår du sötsuget när det är som allra värst? Har du några bra tips/recept på nyttigare alternativ?



  

Den turkiska aftonen

Som jag skrev i gårdagens inlägg så var vi igår bjudna på turkisk afton hos våra grannar Malin, Marcus och deras son G. Det blev verkligen en fantastisk kväll på alla sätt och vis, maten var alla tiders och sällskapet kunde inte vara bättre. Kvällen till ära hade jag och P matchat varandra med en turkinspirerad outfit, enligt den turkiska flaggans färger: vitt och rött. Var dock lite missnöjd att jag inte hittade mitt magdansbälte som jag köpte när jag arbetade som guide i Egypten, men bor man numera i ett flyttkaos så gör man (vi har inte helt kommit i ordning sedan vi sade upp lägenheten i juli och bosatte oss här på landet på heltid).

Jag och kärleken

Till förrätt bjöds det på friterad blomkål, filodegdegsknyten med bland annat fetaost och sedan två olika dippsåser: en myntadipp och en kikärtsröra samt ett hembakt pitabröd. 

 

Till huvudrätt serverades kebab (kanske inte helt otippat) på lammfärs, rotfrukter, ungsgrillade grönsaker, fetaostdipp, abourginröra samt pitabröd (att stoppa in godsakerna i).

Menyn avrundades med stekta äpplen i honung och till detta yoghurtglass.

Allra bäst tyckte vi alla att förrätten var, även fast allt givetvis var riktigt gott. Det roligaste med det hela var faktiskt att få prova på lite nya rätter, i vanliga fall när det vankas middagsbjudning så brukar ju kanske inte helt otippade rätter stå på bordet (läs skagenröra, kött och pärer och typ kladdkaka, känner ni igen er?). Vi höll på framåt småtimmarna, och O höll ut till strax efter tolvsnåret eftersom det var så mycket spännande och nytt runtomkring att det var svårt att kunna slappna av och sova.  
 

Så mycket att titta på

Nu är det min och P's tur att planera in thailändsk afton med trerätters, och som ni kanske såg på bilderna har vi mycket att leva upp till i och med att det blev en sådan högklassig start. Om nån råkar sitta inne på ett eller flera riktiga toppenrecept, så tas tips tacksamt emot! 

Mamman åker på galej

Igår lämnades bebisen hemma hos pappan, eftersom mamman var bjuden på tjejfest hemma hos nyfunna vänner i trakten. Det vankades tacos, vin, homeparty och massa skratt och snack. Kändes konstigt att lämna lilltjejen hemma, har inte åkt bort så ofantligt många gånger på egna aktiviter och då endast under kortare perioder. Var verkligen behövligt med lite egentid, var avkopplande att bara "ha hand om sig själv" och även fast jag saknade O lite nu och då så kändes det ju tryggt att lämna henne hemma med pappan, eftersom jag visste ju att han skulle klara allt därhemma utmärkt. Var hemma vid två-snåret (när var jag borta så länge sist?) och intog sedan O's rum (hon sover ju inte där ännu, så vi har en gästsäng därinne) så jag fick sova ut till elva imorse vilket var behövligt.  Nu är jag alltså utvilad (nåja) och är peppad inför kvällens fortsatta festligheter.

Ikväll är vi bjudna på turkisk afton hemma hos våra kära grannar (men då följer hela familjen). Ska bli spännande att se vad de har hittat på för nåt, vi har nämligen börjat med en matutmaning tillsammans. Det handlar om att vi ska upptäcka olika länders matspecialitéer, våra grannar är först ut och ska laga förrätt, huvudrätt och efterrätt på turkiskt vis. Nästa gång är det min och P's tur att bjuda på thailändsk afton. En rapport om kvällen kommer under morgondagen.

Tyvärr så fick jag inte till några bra bilder (endast suddiga) under gårdagen, så bjuder på en ovanligt stylad, mejkad och ren (helt fri från kräk) mama på väg till festligheterna.

Planering är A och O

Vi har försökt börja ha ett x antal aktiviteter inplanerade i veckan, eftersom O har börjat uppskatta att umgås med andra bebisar och även mamman tycker att det är trevligt att få surra lite med andra vuxna. Men idag sprack planeringen, som verkligen är A och O när man har en bebis och ska kunna åka iväg på en aktivitet. Vi hade tänkt gå på Minikul (babysång och fika) som hålls i kyrkan här i byn klockan 10.00 på onsdagar. Hade verkligen sett framemot det extra mycket idag eftersom O har varit sjukt men nu är på banan igen (tog nästan två dagar att återhämta sig från den höga febern).

Men det blir inte alltid som man tänkt sig eftersom vi idag "försov vi oss". Den annars levande väckarklockan som väcker en vid sju-halv åtta hade idag bestämt sig för att sova ut till efter halv nio (vilket ju är skönt i och för sig, och både mor och dotter behövde det egentligen). Men idag medförde sovmorgonen att det blev för tight att hinna fara på aktiviteten eftersom våra  morgonrutiner som brukar se ut enligt följande, tar lite tid att genomföra:

• Ge O gröt (kan ibland vara en kamp)
• Äta själv (väldigt viktigt hinna med så man orkar)
• Rengöra och koka nappflaska och koka vatten i termos inför nästa flaskmatning
• Packa skötväskan med ombyteskläder, blöjor och mat 
• Klä både sig själv och O 
• Kalkylera in tid för oförutsägbara incidenter
  
  

Och utöver dessa rutiner är det avgörande att O ska hinna sova en förmiddagslur (som hon gör varje dag). Om hon inte fått sovit innan man åker iväg på en aktivitet så orkar hon inte vara en pigg och glad bebis. Idag var alltså babysången mitt i Othilias sovtid, om vi skulle ha gått dit skulle alltså endast jag kunnat vara med och sjunga, medan O legat i vagnen och sovit, vilket inte riktigt kändes optimalt. Vi deppade dock inte ner oss och tog istället en promenad i det härliga (???) vädret, med regn och hård vind.

Hej från ett stormigt och regnigt Stocka

Snabba middagar

Att vara mammaledig är inte enbart "glassigt" som vissa kan tro utan det är mycket som ska hinna roddas härhemma förutom att ta hand om bebis. Städning, disk och andra åtagande får göras om det hinns med (vilket kan variera dag till dag), men att laga mat är något som inte går komma från, oavsett om man har en grinig bebis eller inte. Vissa vet jag kan slarva med maten som mammaledig, men att hoppa över lunchen eller något mål överhuvudtaget funkar inte för mig, eftersom då funkar jag inte som människa. Men att göra avancerade rätter när man är hemma med bebis finns inte på kartan, utan sånt får göras på helgen i så fall när karln är hemma.

Därför älskar jag verkligen tidningen Vi föräldrars återkommande inslag "5 snabba middagar- max 30 minuter", där de tipsar om snabba enkla recept (perfekt då en inte har asmycket tid över). De har alltid ett vegetariskt recept och som jag berättat tidigare så har vi försökt börja äta mer vegetariskt härhemma. Idag lagade jag en relativt nyfunnen favorit som jag funnit recept i tidningen: Vegoburgare på quinoa. Måste dela med mig av detta (enligt mig) fantastiska recept, som måste provas!
 

Vegoburgare på quinoa

4 portioner, tid: 25 minuter

 Burgarna:

• 1 dl quinoa (ca 3,5 dl kokt)
• 1 liten gul lök
• 2 ägg
• 2 dl mandelmjöl
• 1 1/2 dl  god riven ost
•  1 msk japansk soja
• 1 krm vit- eller svartpeppar
• 1/2 dl ströbröd
  
 

Tillbehören:

• Rapsolja att steka i
• 4 hamburgerbröd
• Lök
• Tomat
• Grönsallad
• Morötter
  

Såsen:

• 2 dl gräddfil (eller cremé fraishe), 
• örtsalt (eller örtkryddor som jag tog)
• och 1/2 vitlöksklyfta

Gör såhär:

1.  Koka quinoan i 2 dl vatten i 15 minuter.
2. Hacka löken fint. Blanda med den kokta quinoan, ägg, mandelmjöl, ost, soja, peppar och ströbröd. Forma 4 burgare som steks i olja i medelvarm panna.
3. Skölj och skär grönsakerna fint.
4. Blanda gräddfil med lite örtsalt och pressad vitlök. Lägg ihop burgarna med bröden och servera morötter till (hela).  
   
   
5. 

Jobbig dag för både stor och liten

Dagen har varit allt annat än härlig, dottern fick hög feber imorse och har därför mått mindre bra. Mamman har även mått mindre bra, men av en helt annan anledning och spenderade dagen med att vara orolig. Snacka om att oron har hamnat på en helt annan nivå sedan man skaffat barn. Vilket i och för sig inte är så konstigt, eftersom ens barn är det viktigaste  man har. 

1177 är verkligen småbarnsförälderns bästa vän medan google ( och alla forum) är småbarnsförälderns värsta fiende. Trots att man vet att man enbart borde vända sig till de kunniga på 1177, gör man ändå om samma misstag varje gång: att googla på olika symtom. Detta medförde givetvis att jag inbillade mig de värsta scenarion (note to myself: gör inte om!). Men innan jag googlade ringde jag  faktiskt 1177 och sjuksköterskan tyckte att vi borde komma in på en läkarundersökning eftersom febern var så pass hög och att hon samtidigt hade en förkylning i kroppen.

Var skönt att få komma in och kolla O på läkarundersökningen, som visade att det var inget annat  än en lätt förkylning och feber. Men samtidigt är det ju bättre att ta det säkra framför det osäkra, denna gång var det inga konstigheter men man ver ju inte hur det är nästa gång. Det är aldrig kul att behöva se ens bebis må dåligt , hon var helt slut, matt och helt utan matlust.

Hoppas att febern försvinner snart, skär i mammahjärtat att behöva se sitt barn må dåligt. Under tiden passar vi på att vila, mysa och få frisk luft. 

O har mestadels sovit sig genom dagen

En tripp till "storstan"

Då karln i huset drog iväg till "hufvudstaden" för en arbetshelg på mässa, passade jag och O på att åka till "storstan" här i norr (Sundsvall). Det blev en mysig liten minitripp torsdag-lördag, där vi passade på att träffa vänner, shoppa (faktiskt helt utan protester) och umgås med farmor och farfar (Othilias alltså). 

Kände faktiskt för första gången på länge att jag saknar Sundsvall lite, är ju en sån himla mysig stad och känns verkligen som hemma (jag har ju bott där från 2010 till att vi sa upp lägenheten där i juli trots att vi egentligen inte bodde där sista året). Men å andra sidan så trivs jag ju väldigt bra här i Nordanstig också, är verkligen ett helt perfekt ställe att bo på (här i byn) när man har barn på många sätt och vis (men mer om det en annan gång).

I torsdags lämnade jag bebisen hos farmor och farfar för att åka och gratulera Anna (min gamla klasskompis Jonas flickvän). Förutom grymt trevligt sällskap bjöds det på fantastiskt goda bakverk: choklad-espressotårta och key lime pie (spana in mästerverken nedan). Var väldigt skönt att få lite egentid och umgås med vänner på egen hand, man kopplar av på ett helt annat sätt. Men missförstå mig inte, givetvis älskar jag ju att umgås med O, men i och med att vi umgås nästan 24/7 kan man ibland behöva lite egentid (vilket ju säger sig självt).

Kalaset avslutades dock abrubt av ett samtal från barnvakterna om att det var en liten tjej som saknade sin mamma, så då var det bara att styra kosan "hemåt". Högg verkligen till i mammahjärtat när jag hörde henne gråta i bakgrunden. Men trots att man kände sig skyldig att man lämnat henne, så tror jag samtidigt att det är viktigt och bra att hon lär sig vara utan sin mamma någon gång ibland (men förstår ju att det var jobbigt och ovant för henne, då det var nästan första gången jag var ifrån henne så många timmar). Det var så mysigt att återförenas med sin dotter, galet vad man kan sakna henne på kort stund. Man kunde inte missa att hon verkligen saknade mig, från att ha varit en gråtande och ledsen bebis blev hon lugn när hon fick krypa upp i min famn och somnade där på studs.

På fredagen dejtade vi O's allra första kompis Walter, som föddes dagen efter O samt hans fina mamma Lotta (som läser samma program på Mittuniversitetet som jag gjorde). Vi hade inte träffats på ett halvår (bortsett att vi stött på varandra som hastigast på stan någon enstaka gång) och var kul att se hur stora de blivit sedan sist (sisådär 6 månader senare). 

Othilia hade verkligen en toppen minitripp och var ungefär såhär glad 24/7 (bortsett från då jag var borta på fikat på torsdagen förstås): 

En kräsen liten tös...

...om en ser till vad O vill ha till frukost. Jag som trodde att O inte gillade gröt, som jag försökt ge henne till frukost ett x antal mornar (efter att hon blivit 6 månader den 19/9). Men nej det visade sig att det var vanlig hederlig havregröt som inte dög (Sempers), det skulle vara gröt med äppelsmak (Nestlés). Så nu smaskar hon glatt upp en hel portion, utan att protestera. Men en kan ju förstå detta också, den andra gröten är ju sjukt tråkig och smaklös.

Hon är också ganska kräsen och gör skillnad på mat och mat, vanliga färdiggjord barnmat på burk duger oftast inte (möjligtvis av märket Hipp kan funka). Utan det ska helst vara hemmagjord mixad mat till tjejen, vilket en faktiskt ska vara nöjd över eftersom det är mer ekonomiskt och egentligen inte särskilt krångligt som man kan tro.

 

En "vanlig" matdag för O (cirka): 

• 08.00 gröt
• 11.00 ersättning
• 14.00 ersättning
• 17.00 mat + ev ersättning som komplettering
• 19.00 välling
  
  + några majskrokar och lite fruktpuré (finns många bra ekologiska alternativ) tillkommer under dagen. Ganska perfekt att kunna ge nåt litet när vi exempelvis äter, eftersom hon tycker det är sjukt trist när hon inte får äta när hon ser oss äta.

Kvälls/nattmat för O 

O äter oftast (lite olika dag från dag) mellan 1-2 gånger extra efter kl 19.00, då handlar det om ersättning i sängen. Men nu snart kan vi ju faktiskt sluta ge mat på natten, i och med att bebisar från de är 6-månader inte behöver mat på natten. Att de vill äta på natten handlar snarare om att det är en vanesak att de vaknar och vill äta. Men det lär ju bli en tuff omställning med mycket dålig stämning, att ge mat på natten är ju en "lätt" lösning, så är bara att ta "fighten".

Hur gör ni med bebisens (obs! ni som har en över 6 månader) mat på natten? Ger ni mat eller inte?

Favoritgröten

Hemmagjord barnmat

O gillar att "äta själv"